Myssjuk... å inget för det

Nu har det snart gått en hel dag till innan den stora saknaden...
Säger han är lycklig idag, undrar om det är på grund av mig. Säger att han inte kan säga varför när någon frågar... Kanske är jag då?
Vill kyssa honom... Ta på honom... Prata med honom... Bara vara nära.
Han ler när jag ser på honom... Ser lite blyg ut. Ger komplimanger till andra, aldrig mig. Men ser extra lycklig ut när jag kommer på morgonen. Hur ska man tolka allt? Less på att fråga...
Lite grinig när jag umgås med min killkompis... Verkar det som i alla fall. Svartis igen? Kanske...
Vill bara att han ska ge mig bekräftelse... Kommer jag någongång att få det mer? Önskar inget hellre just nu... Blir galen av detta, och att inte veta om han känner samma sak eller inte.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback