Omöjlig

Du sa att du har det alldeles för bra... Ja, det har du faktiskt tänkte jag. Känns som det bara är på dina villkor när det passar dig. Varför? Tolkar du det så? Har så mycket frågor som jag aldrig kommer att få svar på. Ska jag skippa detta och bara ägna mig åt mitt riktiga liv med massor av bekymmer? Vad kommer hända där? Är jag ensam om några månader? Orkar jag... ? Vem fan kan svara på alla frågor? Nån?

Jag är verkligen inte på topp just nu, även fastän jag borde det då solen skiner, fåglarna kvittrar, det är vår och framtiden ser ljusare ut än på mycket länge. Varför kan jag inte bara uppskatta det lilla jag har och nöja mig med det?
Jag vill juh inte bara vara den vuxna parten jämt. Vill inte behöva ta allt ansvar själv och känna mig så förståndig. Kanske därför allt det här hänt... För att det fått mig att känna mig uppskattad, galen, tokig, sexig... och att jag gör något förbjudet, bara för min egen skull.
Varför just du bara? Varför inte någon som är mer lättillgänglig, inte lika svår... Omöjlig!
Men fasen vad bra det var de gångerna vi hade för oss själva... Vi var på samma bana... Lika galna, kåta, otillfredställda. KAN DU INTE BARA FÖRSTÅ ATT JAG VILL HA DIG!!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback