Lugn

Veckan har varit lugn... Vi har pratat, varit som vanligt.
Jag förklarade vad jag menade med förälskad... Du sa att det var i så fall det du var i mig. Känns skönt att få ett namn på det på något konstigt sätt.
Känns lugnt nu... Det flammar upp så fort och sedan falnar det igen, och så håller det på i en eveighet. Kanske för att vi pratat så mycket.... Du verkar också må bättre tack och lov. Undrar om du försöker komma... Det återstår att se.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback